Lagen om självförsvars användning (Nödvärnslagen)
 

Självförsvar är allt du gör för att skydda och försvara dig mot alla typer av fysiska angrepp.
Det finns många användbara metoder att skydda sig mot ett angrepp t.ex flytta sig undan angreppet, blockera, ducka, skrika för att erhålla uppmärksamhet från andra, slå, nypa, riva, klösa, sparka och kasta omkull en motståndare. Allt du kan komma på för att försvara dig räknas som självförsvar.
Dock är det viktigt att ditt försvar står i rimlig proportion 

(Proportionalitetsprincipen) till det angrepp som du blivit uttsat för.

Proportionalitetsprincipen är inom juridiken en princip som säger att åtgärder inte skall gå utöver det som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet. Enligt denna princip vägs olika intressen mot varandra, till exempel samhällets krav på säkerhet mot individens rätt till integritet.
Proportionalitetsprincipen är en rättssäkerhetsprincip som innebär att det skall råda balans mellan mål och medel.

 

Lagen om självförsvar

Det vi i dagligt tal kallar självförsvar kallas i lagtexten ”nödvärn”. Nädvärn behandlas i Brottsbalkens 24 kapitel 1 §.
1 §  En gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig.
Rätt till nödvärn föreligger mot
ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom,
den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning,
den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, eller
den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse. 
Lag (1994:458).
Det kan ibland vara svårt att förstå innebörden i en lagtext.
Man kan enklare uttrycka rätten till nödvärn på följande sätt:


1.       Det skall föreligga ett angrepp
2.       Det skall vara aktuellt
3.       Försvaret skall vara nödvändigt
Alla tre villkoren måste vara uppfyllda för att ha rätt till nödvärn skall föreligga.

 


Nöd


Nöd har två näraliggande betydelser, dels betydelsen ett svårt eller farligt läge på grund av olycka eller liknande, dels betydelsen stor fattigdom eller misär. Det är relaterat till tyska Not och engelska need, och avser en upplevelse av ett stort omedelbart behov.
Ordet kan även användas om empati,
"känna nöd" för någon, en önskan att avhjälpa en annans brist.

Nöd är en s.k. objektiv ansvarsfrihetsgrund enligt den svenska brottsbalken, vilket leder till nödrätt.

En gärning som någon begår i nöd utgör alltså inte brott, förutsatt att den inte är oförsvarlig med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt.

Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse.

När man bedömer om handlingen är oförsvarlig tar man bland annat hänsyn till den skada som görs och väger det mot det intresse som personen vill skydda. Exempel på handlande i
nöd kan vara att slå sönder ett fönster för att kunna släcka en brand eller att ta någon annans båt för att rädda en person från att drunkna. Liknande bestämmelser finns i flera andra länder.

Till skillnad från 
nödvärn kan nöd vara en ansvarsfrihetsgrund utan att någon annan person är inblandad. Eldsvåda, väderlek eller angrepp av vilda djur kan vara sådant som skapar nöd i lagens mening.

OBS: Den som uppfattar nödanrop eller annan vetskap om nöd är i normalfallet ej skyldig enligt lag att vidta åtgärder för att rätt hjälp ska kunna fås, exempelvis kontakta larmtjänst för ambulans.
 

Nödrätt
 

Nödrätt är en grupp rättigheter för individ, samhälle och stat som uppstår som undantag när vederbörande befinner sig i nöd, och syftar till att värja aktören i nöd från summum ius, summa iniuria ('högsta rätt, högsta orätt'), det vill säga när lagar förbjuder det som är rätt eller nödvändigt.

Nödrätten är avsedd att användas restriktivt. År 2002 dödade en person en varg inför ett befarat angrepp på hans får. Högsta domstolen dömde honom till ansvar. Motiveringen gällande nödrätt var att handlingen var oförsvarlig även om personen befann sig i en nödsituation på grund av den fara som hotade djuren. Intresset av att skydda vargen ansågs väga tyngre än intresset att skydda fåren, och skytten hade inte försökt någon annan metod för att avvärja angreppet, till exempel att skjuta varningsskott.

Till nödrätten hör nödvärnsrätten, trafikbrott i nöd, dödande av anfallande djur, med mera. Nödrätten kan åberopas om gärningen varit nödvändig.

Svensk rätt definierar
nöd Brottsbalkens 24 kap 4 §.
Nödrätt kan enligt svensk lag uppkomma för att skydda liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt som skyddas av rättsordningen. I sådana lägen är en gärning endast brottslig om den "med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt är oförsvarlig".

Sådan
nöd ger med andra ord en objektiv ansvarsfrihetsgrund.
I många länder finns lagar om undantagstillstånd, medan det för svensk del är oklart om det finns utrymme för konstitutionell
nödrätt, eftersom det saknas force majeure-klausuler om kris i svensk lag.

Åtminstone i Sverige saknas rätt till preventiv
nödrätt, till exempel vid fridskränkningar.  Putativ nödrätt (förmodad nödrätt), det vill säga när någon felaktigt haft goda skäl att tro att nöd förelåg utan att så nödvändigtvis var fallet, kan ibland ge ansvarsfrihetsgrund. Dock kan gärningar i nöd i samtliga fall vara nödexcess, det vill säga att handlingens allvar inte stått i proportion till nöden eller annars varit försvarlig.